----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Mina
ben har inte varit brunbrända sen jag var 18 år. Man är inte som alla andra,
ligger på stranden, sippar drinkar och äter glass när de är lediga. Bruna ben
är helt enkelt inte en prioritet hos mig. Men det är laxfiske. Fiske är för mig
en självklarhet, något som alltid har funnits med mig. Det finns i mitt dna.
Tänker på fiske varje dag, filosoferar, binder flugor, pratar om det, säkert
till mångas förtret. Det är en stor passion som många gånger är svår att hålla
inne med. Jag är fascinerad av laxfiske och de psykologiska aspekterna av det
hela. Laxfiske är svårt både tekniskt och psykiskt och det är själva grejen.
Psykologiprofessorn Mihály Csíkszentmihályi myntade begreppet flow. Så här står
det på Wikipedia. ”Flow är ett begrepp inom psykologi. Flow är ett psykiskt tillstånd som
uppstår då en person med tillräcklig medvetenhet ägnar sig åt en verksamhet med
ett definierat mål.”
De enda gångerna jag upplever ett ”flow” är när jag
utövar antingen mitt jobb eller fiskar. Tidigare också när jag idrottade. Min koncentration och medvetenhet är så
gott som total. Tillfredställelsen är stor.
Andra uttryck på liknande
mentala stadier: to be on the ball,
in the moment, present, in the zone, in the
groove, or keeping your head in
the game.
Det är den
känslan jag söker i mitt fiske. Självklart, huvudmålet är ju att få lax. Helst
många. För att förklara hur jag tänker i mitt laxfiske så tar jag er med på tre
dagars laxfiske.
Kom ihåg att det här bara är en laxfiskares tankar och ideér.
Det är alltså inga regler på något sätt.
FRAMME. Vi kommer fram sent på eftermiddagen.
Installerar oss i stugan, skruvar ihop utrustningen och pysslar med allt som
behöver pysslas med. Genom stugans fönster ser jag en fiskare nere på nacken.
Fiskaren kommer inte åt punkten ute vi stenarna. Han försöker vada ut, ångrar
sig och tar sig snabbt iland igen. Den senaste månaden har min rapportör
informerat mig om vattenläget och fisket. Vattnet har varit ovanligt högt.
Nivån har sakta sjunkit undan de två senaste veckorna. Rapportören som vi också
bor hos berättade att han fått en lax sen vi hördes sist. Vattnet är
fortfarande lite kallt. Temperaturen ligger på runt 8 grader. Känns hett. Vi
äter i lugn och ro, tar en whiskey medan planerna läggs upp för morgondagen. Vi
bestämmer att vi fiskar av de vanliga platserna för att se hur läget ligger
till. Det blir mycket bilåkning. Klockan ställs på 04.00. Vi lägger oss.
Imorgon är det dags. Suget är stort, vill få flugan i vattnet. Det pirar i
kroppen, har svårt att somna. Men till slut kommer laxarna simmandes innanför
ögonlocken.
FISKEDAG 1. Klockan hinner inte ringa innan jag går upp. Utan
frukost i magen står jag nere på nacken. Det är kallt. Vattnet har sjunkit
ytterligare några centimeter. Jag sätter en pinne i vattenlinjen och känner på
vattnet. Strömmen är tung, lina byts, sjunk 8, vill få ner flugan i den snabba
strömmen. Det pirrar i magen. Vattnet är i brösthöjd redan inne vid land, det
är lugnt tänker jag. Det blir grundare längre ut. Det blir det inte. Tar mig in
till stranden igen, känner att det sipprar in vatten i fötterna. Nej, inte fan
kan det vara hål. Vadarna är ju helt nya. Provar från land istället. Jag når ut
hyfsat bra, men linan går alldeles för fort.
Jag bryter och känner att foten
faktiskt är lite blöt. Efter frukost far vi iväg. Halva dagen går, vi hinner
snabbtesta de flesta av de bra punkterna. Känner att jag har bra flyt i fisket.
Kroppen och sinnet är inställt på laxfiske. Jag är synkad med älven. Dessvärre
inga känningar, vi ser fisk på några ställen. Vädret växlar hela dagen. Känns
mycket hett, jag gillar att fiska i högt vatten. Hoppas det sjunker lite till
och att temperaturen stiger en aning. Under dagen har linor bytits beroende på
ställe som fiskats. Ju längre dagen gått har desto mer folk fiskat. Kroppen
känns seg, tung vadning har krävts. Ett par fiskar har fångats under
förmiddagen. Vi äter och diskuterar medan lagningen på vadarna torkar.
Eftermiddagen ska ägnas åt några specifika punkter för att sen bryta innan det
blir för sen kväll. Morgondagens fiske ska startas tidigt. Då kanske vi slipper
folkmängden och kan fiska av fler ofiskade punkter.
Analys av första dagen: Suget efter att få börja fiska gnager i en.
Förväntningarna och ivern är stor. Man vill komma igång. I början på mitt fiske
vill jag skaffa mig en bild om rådande förhållanden. Att få höra att det har
tagits fisk känns bra. Då vet man att laxens finns i älven. Jag håller koll på
vattennivån och temperaturen. Det är lätt gjort, allt som behövs är en pinne
och en termometer. Det är då lättare att välja vilka grejer man ska ha med sig
på fiskepasset. Jag vill ha så lite grejer som möjligt på mig när jag fiskar.
Utrustningen är en mycket viktig del i laxfiske. Den ska vara i topptrim. Allt,
varenda pinal. Att upptäcka ett hål i vadarna vid första vattenkontakt gör en
förbannad. Onödigt och flödet man vill ha när man fiskar rubbas. Att vara aktiv
i sina linval och flugbyten är viktigt.
Jag fiskar framför allt mycket
sjunklina. Jag vill komma nära laxen och överraska den. Får man inget eller
inget händer så måste det finnas en orsak. Jag tror att chansen till framgång
ökar om man ändrar sitt sätt att fiska. Jag vill ha någon form av grepp på
folkmängden kring älven. När fiskar andra och vart fiskar de? När man vet det
är det lättare att lägga sitt krut på de ställen och punkter det inte är så
mycket folk på. Är det mest folk i farten från fem på eftermiddagen till tolv
på natten så fiskar jag helst inte då. Tyvärr är jag allergisk mot att gå upp
tidigt. Men det är bara att bita i det sura äpplet och ta sig upp, om det nu är
det som krävs. Det här är en svår del av fisket. Man kan ju tyvärr inte fiska
dygnets alla timmar. Man måste välja, tidig morgon eller sen kväll? Jag kollar
fångstrapporterna. När får man fisk? För mig brukar det bli tidiga mornar på
tidig lax och sena kvällar längre fram på säsongen.
FISKEDAG 2. Klockan ringer, ryggen och vänsteraxeln värker
när jag sträcker mig för att stänga av den. 03.00, dag två. Fan va segt det är
att ta sig upp. Tur att polarn är en sån morgonlärka. Medan jag petar bort John
Blund klegget ur ögonen ser jag minken nere på nacken. Han står utvadad och
lägger sina kast mot andra land. Det går att ta sig ut nu.
En sak är säkert,
mitt mål att ta en lax varje dag, sprack. Inte en känning, varken jag eller
kompanjonen. Men det känns hett, förutom att lagningen på vadarna inte gjorde
sitt. Har gjort ett nytt försök innan jag la mig. Hoppas att det blir en torr
dag. Vada är ett måste nu.
Vi såg lax. Vi vet att de finns och var. Det är
kallt och rått när jag går ner för att prata med minken, han får alltid fisk.
Mycket riktigt, han är en av de som tog lax igår. Han har varit igång sen en
vecka innan vi kom. Han har fått flera fiskar. Han far vidare på älvens norra
sida. Vi tar den södra. Alla platser vi fiskar känns heta. Jag har en dragning.
När det inte nappar igen, byts lina. En mindre fluga knyts på. Jag väntar en
stund och provar igen, strömmen är blank och djup, den bildar ett enormt v. I
bortre kanten är huggpunkten.
Det drar till ordentligt, tror först att den
sitter men det gör den inte. Jag prövar igen, ingenting händer, byter fluga och
testar en sista gång, ingenting. Vi fiskar oss tillbaka över till norra sidan.
08.00 är vi på väg ner till ett av mina favoritställen, jag bestämmer att det
är min tur att prova längs ner. Igår gick jag två repor i poolens hela längd,
mest bara för att det var folk där. Det är det nu också, den ena är högst upp
och den andra längst ner.
Är tvungen att trycka undan buskarna för att komma
ner till vattnet. Bestämde redan igår vart jag skulle stå för att komma åt
fläcken bäst. Skjutlinan dras ut i den längd som kommer att krävas. Flugan
börjar fiska direkt när den landar. Laxen tar flugan efter ett par meters
drift. Yes! Änligen. Fisken stångar i strömkanten. Känns liten. Spötoppen tar i
träden ovanför mig, då laxen håller sig så nära mig. Jag tvingar den till att
göra två rusningar och känner att den inte alls är så liten. Efter 15 minuters
tar kompisen tag kring spolen och lyckan är gjord. En blank 7 kilos lax. Fan va
bra! Glädjen är hög när vi äter och firar framgången. Resten av dagen fiskas
hårt utan resultat. Kring älven har tre fiskar till tagits. Jag somnar skönt in
efter att ha ställt klockan på 03.00. Kollegan fiskar ytterligare några timmar.
Hör honom inte när han kommer tillbaks.
Analys av andra dagen: Succé! Lax fångad. Bekräftelse på att det finns
lax och att de går att få. Redan när det nappade så kom känslan av att nu
kommer det hända något. Koncentrationen skärps. Att fiska efter man har fått
lax är lätt. Man fiskar i medvind i vetskapen av att man gör rätt. Jag ligger
alltid i lite extra då. Det är inte ovanligt att det ramlar på en till då. Man
är ju inne i en huggperiod, så varför vila? Bara att ha haft känningav fisk är
en framgång. Man vaknar till i sinnet. Man gör rätt och hoppet tänds.
Att fiska
heta punkter noggrant är viktigt. Går inte linan som jag vill över punkten så
gör jag om. Jag omgrupperar mig för att få en annan kastvinkel, byter lina ellr
vad som nu krävs för att få linan att fiska bra. Jag har inte tålamod att fiska
av en punkt med många kast.
Jag tycker att det är bättre att återkomma senare
och prova igen. Jag tror inte på att man kan tjata ihjäl en lax genom att bomba
på den. Visst, det går säkert. Men det är ett segt sätt att fiska på, tålamodet
förvinner snabbt. Nya vyer och chanser gör att suget håller i sig. Det svåra i
laxfiske är att inte hamna i slentrian. Man fiskar utan att egentligen tänka på
vad man gör. Det gäller att hålla sig igång genom linbyten, flugbyten och söka
aktivt efter var de bitvilliga laxarna finns. Vid det första nappet kom dagens
första värme samtidigt som molnen lättade en aning. När det händer något i
naturen som vid ljusskiftningar, temperaturförändringar, regn, vind eller
vattenflöde. Då är det läge. Det är då man ska ha flugan i vattnet. Något
händer som kanske får laxen arg, osäker, pigg, rädd, glad mm. Något triggar
känslor hos den och får den att röra på sig.
Jag siktar alltid högt i mina mål
när jag fiskar, målen ändras under fiskets gång. Det viktiga är att man har
mål. Alla kast jag lägger ut i strömmen är ämnade att fånga lax, det målet
försöker jag bibehålla under hela den tid jag fiskar.
FISKEDAG 3. Snoozeknappen har trycks ner några gånger innan
jag ramlar ur bingen. Kompisen är nere på nacken.
Det ska bli schysst att fiska
idag. Ett nytt mål har satts, jag ska ta tre fiskar på den här veckan. Frukost
intas och gör mig i ordning. Hoppas att limningen på vadarna har träffat rätt.
Vi kommer att göra samma repa idag som tidigare. Dessutom tänker vi fara upp
lite längre i älven för att se om det möjligen har tagit sig upp laxar dit. Jag
kränger på mig grejerna medan kompisen ger sig nere på nacken. Vi far. Känns
hett även idag, temperaturen har stigit någon grad. Ställe efter ställe betas
av. Runt klockan 08.00 går vi ner mot en bra plats, tidigare har min kompis
fiskat den nedre platsen och jag den övre. Nu gör vi tvärtom. Känns hett, då
ingen har varit här än. Lite ofiskat vatten gör att man darrar lite extra. Jag
glider ut i djupet och börjar fiska av med kort lina.
Jag minns Norrtäljebon
som krokade flera laxar bara några meter utifrån land här. Jag tittar ut över
vattnet, ser blankfläcken ner mot nacken. Kasten läggs ut i ungefär 60-70
graders vinkel med strömmen, luftmendningen gör att linan lägger sig i ungefär
50 graders vinkel, bra uppmendad. Utanför ligger ett gäng stenar, ytterligare
en bit ut där det är djupt virvlar storstenar på botten upp en blank fläck. Det
är den jag vill fiska på. När jag är där och linan fiskar in i den med en bra
vinkel så kommer hugget. Bestämt tar det. När jag spänner upp linan känner jag
att laxen har tagit djupt. Jag hinner vända mig om för att se om kompisen är
nära, men det är han inte. Laxen fajtas för att ta sig loss, den kommer upp i
en kaskad och vrider sig i ytan. Allt går i slow motion, Pahtagorvan kommer
svävande i luften och det är över.
–Satan!
Det är svårt att riktigt acceptera när en lax
lossnar. Jag tar mig iland, det ena benet väger tungt. Hålet i vadarna blir
snarare större än mindre. Vi åker vidare, det börjar blåsa mer och mer. Vid 13.00
ger vi oss för att äta lite. Byxorna lagas och häng på tork. Grämer mig
fortfarande för den tappade laxen. Blåsten övergår till storm under tiden vi
äter. Vi lägger oss på rygg i en timme och far sen iväg när vi märker att den
inte kommer att lätta. Fisket är svårt. För svårt. Stormen kommer motvinds
vilket gör att det ändå går. Ryggvind är det värsta jag vet. Inget händer på
hela passet utom att pulsen och temperamentet stiger. Somnar med blöta ben,
ställer inte klockan.
Analys av tredje dagen: Det är alltid surt att tappa lax. Det går över.
Just vid det här vattnet har jag tappat fler laxar än de jag har fått på land.
Jag är med andra ord van.
Man måste inse att det ändå är en framgång.
Erfarenheter är allt man har till hjälp i jakten på laxen. Hur, när och var har
man ju fått svar på. Blänkfläcken är ett bra bitställe i den här
vattenföringen. Tillfället är för alltid bokfört i hjärnan och i dagboken. Om
jag inte redan hade fått en fisk så skulle jag ta det mycket sämre. Vid andra
motgångar som vind, regn eller vad det nu kan vara. Att inse när läget är
hopplöst och dags att bryta är viktigt. Det är inte värt att trötta ut sig när
man inte kan fiska ordentligt. Men det är alltid värt att prova.
Laxfiske
kräver koncentration och aktivitet. Kan man inte hålla den uppe kan man lika
bra vila istället. Jag pratar mycket med folk kring älven. Man får då en
inblick i deras fiske, hur de upplever tillfället, och hur de tänker. Man åker
liksom lite snålskjuts på deras erfarenheter. Samtidigt som det är trevligt att
prata med likasinnade. Fiskar man mycket vid ett specifikt vatten så kommer man
att lära känna de människor som är knutna till vattnet. Av dem kan fås
ovärderlig information. Det gäller att bjuda tillbaka av sina egna
erfarenheter. Information är en av de viktigaste grundstenarna i laxfiske.
SAMMANFATTNING. Det här var tre bra dagar av en sjudagars
laxfiskeresa. Resterande dagar gav inget mer i form av fisk på land.
Erfarenheterna blir fler, nya platser och punkter hittades. Visst, man deppar
ihop ibland och börjar tvivla på sig själv. Det tillhör, det gäller att inte ge
upp. Aktivitet är nyckeln. Då håller man psyket och hjärnan sysselsatt med
målet att fånga lax. Man får inte glömma att man fiskar för att det är kul,
fiske är ju det bästa som finns. Deppar man ändå ihop, ta en paus. Bättra på
solbrännan på benen.
Mina ben, de förblir vita.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar